Om mig
Nike och jag.
Jag heter Sanna Markebrand, är 43 år och bor på en liten gård utanför Alingsås med min man Hans, två söner på 9 och 7 år vid namn Ludvig och Vilhelm, de belgiska vallhundarna Nike, Gadd och Ditte samt schäfern Paxxa.
Jag sitter i styrelsen på Alingsås brukshundklubb, är utbildad B-tävlingsledare och är aktiv i klubbens tävlingssektor. Under en period var jag vice ordförande i föreningen Svensk Bruks Schäfer men numera klappar mitt hjärta mest för rasen belgisk vallhund/malinois.
Fast jag verkligen gillar att undervisa har det aldrig blivit av att jag utbildat mig till instruktör inom SBK. Istället har jag satsat på tävlingsbiten, både som funktionär och tävlande. Jag har tävlat elitklass spår, rapport, lydnad och skydds, nuförtiden tävlar jag bara skydds och spår. I skyddet ingår lydnad, spår, uppletande och sök så där får man ju med det mesta.
Lite grann har jag ändå hållit kurs inom SBK, jag var handledare på ett par valp- och allmänlydnadskurser då jag var medlem i SBK:s Göteborgs-avdelning och jag har även hållit en helgkurs i rapport på Växjö brukshundklubb. Jag har läst pedagogik på Lunds universitet och jobbar som lärare, vilket bidrar till att jag känner mig trygg i rollen som instruktör fast jag inte har någon formell utbildning. Jag startade mitt företag våren 2012.
Träningsfilosofi
Att beskriva sitt ”tänk” inom hundträning på ett par rader är ingen lätt uppgift. Enklaste lösningen för min del är att hänvisa till Kenth Svartbergs bok ”Bra relation”, den beskriver ett förhållningssätt till hundarna som känns väldigt rätt.
Jag vill i mesta möjliga mån jobba med belöningar och gärna låta hunden själv komma på vad jag önskar av den i olika situationer. Jag tar starkt avstånd från ledarskapsfilosofier som går ut på att betrakta hunden som en varelse som hela tiden vill försöka ”klättra i rang” och ”ta över”. Hundar är sociala djur som vill samarbeta med oss människor och de väljer alltid att göra det som lönar sig. Det gäller bara att förklara för dem vilka beteenden som är lönsamma och se till att kontrollera alla resurser så gott det går...
Dock anser jag att när det gäller vissa hundindivider, vissa beteenden, och vissa situationer så är det mest effektivt att ta till en bestämmande roll gentemot hunden vilket i praktiken innebär visst obehag i form av röst, kroppsspråk eller - om inte det räcker till - en vattenspruta eller liknande. Fysisk smärta är enligt mitt sätt att se det aldrig OK att använda i hundträning (om man inte räknar riktiga nödsituationer då man självklart måste ta till allt som krävs för att begränsa skadorna).
|
Egen utbildning
Förutom ett antal valp-, allmänlydnads-, tävlingslydnads- och agilitykurser på olika lokalklubbar inom SBK har jag varit deltagare på ett antal kurser, mest helg- och veckoläger, för följande instruktörer (gamla SBK-rävar de allra flesta):
Ett flertal kurser i lydnad, spår och uppletande för Carina Romland.
Rapportläger (inkl lydnad och uppletande) för bland andra Benny Steen, Erik Olausson, Håkan Mellberg, Eva Mellberg, Gun-Britt Arthursson, Gunilla Knutsson och Lillemor Arthursson.
Spårläger (inkl lydnad och uppletande) för Arne Brolin och Geir B Larsen.
Spårhelg för Gunnel Hjort.
Skyddsläger (inkl lydnad, sök, spår och uppletande) för Magnus Söderberg, Staffan Nilsson, Manfred Merten, Sverker Lindblad, Glenn Andersson, PO Gelland, Jörgen Köster, Jonas Wallén, Dan Pöhner, Patrik Klarqvist, Stefan Mattsson och Towa Lindh.
Sökläger (inkl lydnad och uppletande) för Lars Liljenfors.
Brukslydnadsläger för Anna Lindelöf.
Tävlingspsykologi helgkurs för Niina Svartberg.
Brukslydnad helgkurs för Maria Brandel.
Brukslydnad helgkurs för Frida Wallén.
Specialkurs Valp helgkurs om valputveckling (del i SBK:s ALI-utb) för Ingela Dahlstedt.
Jag har förstås också duktiga och inspirerande träningskompisar som jag kör lydnad, spår, skydds, sök och uppletande med till vardags, ingen nämnd och ingen glömd…
|
